mittlivupponer

Halloooo faaaanzzeen... och bloggen förstås!

Ännu en helg har gått... fantastiskt bra!
Vi börjar väl lite smått då.. i fredags tog jag mig an halta Lotta, finaste Rebecca (ni vet hon med korsbandsskadan) efter att jag sjukt duktigt gjort ställt klockan och gått upp på morgonen.. ätit frukost och sedan suttit med näsan i datorn hela dagen och pluggat.. weeii HEJA MIG...
Skämde bort henne lite med mat, grekisk potatissallad och biff, kan väl inte bli bättre.. det toppades med lite bea, cider till mig och vin till henne.. Maten vart sjukt god och matkoman var total.. kommer jag någonsin på att jag inte kan/vill .. eller för all del får, vem vet om jag någon gång skulle bli straffad.. det skulle väl ändå bara kunna inträffa mig, turen är inte alltid på min sida förstår ni, så ska jag bli kock i typ tv.. jag har smaklökar och känsla för det där vill jag intala mig..
Efter middagen la vi oss till rätta i soffan, planen var från början lite bastu och häng hos en killkompis till henne men efter att ha gått upp typ 10 kg och de enda läääte man får ut sig är suck, stön... aah.. mm.. så förstår ni nog att vi inte var speciellt taggade.
Jaa, det hann väl bli två cider resp två glas vin innan huvudvärken dessutom blev ett faktum, shit va trist.. så runt tio när vi orkade börja röra på oss åkte hon hem och jag la mig till rätta i soffan.. pratade några min med bästa Sofie i telefon, när det plötsligt ringer på andra linjen...
"weeeiiii en gammal ungdom som börjat nattvandra, kanske är det lite kaos någonstans och hon behöver min hjälp? " sån tur hade jag inte, hon och en annan tjej stod utanför min port och ville bara fördriva lite tid, snacka lite om livets alla stora frågor.. typ...
Är det värt att våga satsa på en kille som är trevlig, omtänksam, stabil.. bla bla bla..
SJÄLVKLART..!! 
Vad är det för fel på oss tjejer på den här snart förfallna ön? Varför söka lyckan i att försöka ändra en badboy?
Spänningen? Vore ju inte helt omöjligt.. kanske är det som på Hawaii, man får liksom skapa sitt eget drama för att ha något att göra!?
Messade lite med bästa innan jag sluterligen kröp ner i sängen. Sambon hade flytt verkligheten ut till en tjejkompis in the woods så jag var helt alone, sjukt skönt!!

Vaknade halvsent i lördags.. vet i sjutton vad jag gjorde under dagen...
mest troligt... hmmm... oooj, minneslucka!
Nej fan nu vet jag, träffade Jenny på Delcelius, efter att hon ringt 2 ggr och stressat mig för att jag är seg.. WTF..? Seg? naej djuu.. hon måste syftat på någon annan!
Fikade en stund och pratade om ödet gällande jobb... hon är på en brandstation.. ja ni läser rätt... coolt som fan så är hon brandman.. där hon tycker arbetstiden är obekväm.. dagtid, mån-fre.. är helt o hållet beredd att hålla med, tur man har valt ett yrke som INTE ser ut på de sättet, även om jag stundtals kan tycka det är jobbigt att vara borta så mycket som jag faktiskt är när jag jobbar heltid så skulle jag aldrig för något i världen byta de mot ett 8-17 jobb mån-fre.. efter de åkte jag upp o satte mig hos Rebecca och njöt av solen .. där smeds kvällens plan.
Vi bestämde oss för att åka in till stan och äta middag och efter de fick kvällen sluta som den ville..
Körde upp till henne vid 19.. drack ett glas och stirrade lite förundrat på henne när hon gjorde sig iordning och missade lindan.. jaja, tänkte jag... kryckorna åker väl med och byxorna var väl för tighta.. Men icke du.. inga kryckor heller... weeell... hon kanske ville bryta sitt andra ben va vet jag.. hon är vuxen!
Middag på 54... sjukt bra mat, kan faktiskt rekommenderas.. vidare till August, en kille jag träffade i Sälen, Rebeccas vän sedan tidigare..
Studsar in genom dörren till hans och hans combos lägenhet på Söder, helt perfekt..
hmm.. hur ska jag nu gå vidare...
I hallen kommer iaf då combon ut studsande och ropar till "Meeen Sandra som jag väntat"
Öhmm.. känner jag honom på nå vänster?
äsch han är nog bara packad..
Han presenterar sig iaf ... happ inge mer med de..
Hur som haver så kommer det fram under kvällen vad han jobbar med.. och nu börjar det bli riktigt läskigt.. han heter och jobbar med exakt samma sak som någon annan jag lärt känna.. men inte fan kan de väl va han? Eller?
Vad är oddsen???
puuuh, de va inte han iaf.. tack och lov.. annars hade jag nog gjort bort mig i mitt tillstånd av ovetande om vem personen som så glatt utbrister jubel och studsar fram..
Drinkarna flödar och sen blir det utgång med combon, tydligen dessutom en stureplansprofil till först Sturecompaniet, vidare till ambassadeur och slutligen till white room.. stället där man inte riktigt kan komma in.. för att det är så sjukt lång kö.. JAA... den missade vi tack och lov o fick uppleva lite sura miner när vi knallade förbi och in i sillburken... vafan ska folk dit o göra?

alltså... nu förstår jag vad Björn Gustavsson menar med ... "haha OM jag kommer in, jag kommer knappt ut"

http://www.youtube.com/watch?v=T0AFEqwVdeA har du inte sett klippet, varsågod!!

VILKET JÄVLA SKIT STÄLLE...  (men alla som är något ska ju tydligen hänga där)
Kvällen höll på att sluta i KATASTROF efter att en brud med stilettklackar trampat på min fot en gång för mycket.. okej o va berusad och lite ostabil men inte på 60 m2 där dom pressat in tyyyp 1000 pers...
STÅ I HELVETE STILL...
och ja mina vänner, vi kom verkligen in.. dock kom jag knappt ut, var ju en smärre pers att försöka, likt en gladiator ta sig ut bland alla fiender på vägen...
kan dom inte ordna en transportgång mitt i allt??
Jasså inte, nehee...
Returtaxa, Värmdö taxi.. I just love it..
Hem, lägga sig.. Guuu så skönt.. till klockan 8.30... vafan, ja kan inte ligga på mage, inte på rygg, inte på vänster sida, inte på höger sida.. för varmt med täcke för kallt utan... oooooh jag döööör. DRAMA!!

Sofie har konstaterat de fina vädret och tycker sig då promt att vi ska njuta av en kaffe i solen, själv vill jag typ dö! Men hennes ord är min lag, pallar ju inte bli stenad för något självförvållat.. så efter några tyck synd om mig meningar till mamma i telefon  var det dags att krypa in i badkaret, lägga sig i fosterställning och låta vattnet skölja bort de skvätten av drinkar som fanns kvar som hårspray sen lördagsnatten..
supermys ännu en gång på dellan och sedan var soffan min bästa vän större delen av kvällen.. bortsett från när jag träffade ÄÄÄÄÄLSKADE KALLE som äntligen är hemma från Hawaii, där av reflektionen.. mysiga små historier och en människa lika seg i skallen som jag fick bli söndagens höjdpunkt!

Ja, nu kan man ju undra... varför går jag ens ut.. när fosterställningen är ett dramatiskt faktum varje dagen efter?
Hmm.. kan va för att jag blir stressad av att vara hemma... men då sörni, måste jag få dela med mig av ett tips fått ta del av från en sjukt känd och ointelligent bloggerska...
truuuuummmmmviiiiiirrrvvvveeeell!

"Ett tips jag har när man känner sig stressad och inte kommer ner i varv är att passa på att göra tråkiga saker som måste göras .. Som att tvätta sminkborstarna!
I början känns det som världens tråkigaste grej men efter ett tag känner man hur pulsen sjunker och man faktiskt slutar att stressa upp sig."
Ahhhmenguuuud att jag inte tänkt på detta tidigare?!

såja, nu var roliga timmen slut för er som orkat läsa...
dags att plugga lite och kanske ringa te mamma och tala om att jag är här och gärna önskar middag??